Sent skall (S)yndaren vakna…

Inte kan jag säga att jag blir spontant överlycklig över att läsa i flertalet rubriker om att Regeringen “satsar på arbetsmarknadspolitiska program“ – jag har i många år kritiserat de S-ledda regeringar vi haft för att enbart fokusera på “Arbetsmarknadspolitiska åtgärder” (d.v.s. diverse AMS-åtgärder och geniala program som t.ex. “Datorteken” – minns Ni dem?) istället för att “skapa riktiga jobb”. Så tycker jag fortfarande – däremot har jag varit i gamet tillräckligt länge för att inte bilda mig en uppfattning baserat på vår (vänstervridna skandaltörstande) presskår. Jag tänker därmed inte haka på den allmänna klagokören och börja klanka – innan jag tittat på budgetpropen och därmed kan sätta dessa program i ett sammanhang och försöka bilda mig en uppfattning baserat på en helhetsbild.

Ja, detta är en pik! …Och den som är intresserad av att basera sin uppfattning på fakta och inte mediedistribuerad oppositionspropaganda – kan göra det här!

Det mest intressanta (läs: skrattretande) är dock att Thomas Östros är kritisk och talar om att:

Det som regeringen gör nu är att gömma undan 220 000 människor i rent passiva program, det som brukar kallas jobb- och utvecklingsgarantin. Det betyder i huvudsak att man får sitta framför datorn och leta efter allt färre jobb. Det är bara 4 procent av dem som får utbildning, resten får i princip passivitet. Det är en olycklig strategi eftersom det slår ut människor och förnedrar människor.

Att höra dessa ord från Thomas Östros känns väl ändå ganska magstarkt?! Men man kan ju välja att se det ur ett positivt perspektiv och bara konstatera att “sent skall (S)yndaren vakna”…

Ledar(s)kap vs. (S)olidaritet – är kompetens & moral inte värdesatt inom arbetarrörelsen?

Vem ska jag skylla på nu...?

Är Sossar dumma och snälla som en skock får ungefär, eller prioriterar de helt enkelt inte grundläggande värderingar som kompetens, etik och moral, bland de urvalskriterier de väljer sina ledare efter? Och lever de alls som de lär? Efter de senaste veckornas fadäser, överslätanden och skyllande fram och illbaka på varandra och på alla andra, kan man ju börja undra hur denna “folkrörelse” egentligen funkar och om det finns något kvar av den gamla arbetarrörelsen – utom möjligtvis gräsrotens blinda tillit och okompromissbara lojalitet som mest börjar likna ren och skär dumhet. Är det vad de menar, när de fortsätter nöta på om “Solidaritet”?

Snälla som får, eller (s)olidariska?

Att Wanja Lundby-Wedin får fortsatt stöd av samtliga 15 LO-förbund kanske är ett tecken på solidaritet – ett begrepp som (S) ju sedan länge har monopoliserat. Men att i ett läge där arbetarrörelsens främsta ledare och representant så totalt svikit sina medlemmar och samtliga ideal som hela rörelsen bygger på, ändå låta henne komma undan och inte tvingas ta konsekvenserna av sitt handlande, ja det kan ju bara klassas som feghet eller ren och skär dumhet! Och framför allt är det osolidariskt av dessa förbund att svika sina medlemmar på det sätt de gör genom att inte ställa Wanja till svars. Hon lever inte som hon (och LO) lär, utan tvärtom har hon agerat på samma sätt som de “Näringslivstoppar” som LO (av tradition och ohejdad vana?) säger sig arbeta emot. Men egentligen har Wanjas agerande intet med näringsliv eller inte att göra – det är enbart en kompetens- och moralfråga.

Man kan ju inte annat än anta att endera står varken kompetens eller moral högt på listan över önskvärda ledaregenskaper bland S- och LO-medlemmar, eller så är Sossar helt enkelt de mest förlåtande individer som finns… Se bara på hur Mona fått göra bort sig gång, på gång, på gång… Det är inte bara skattefusk och kreditkortssjabbel utan vad värre är, så har hon otaliga gånger visat bristande förståelse för grundläggande ekonomiska funktioner och andra (för en partiledare  och potentiell statsminsiterkandidat) basala och essentiella politiska frågor. Så till den milda grad att hon inte ens svarar på ekonomiska frågor längre, utan hänvisar bara rakt av till Thomas Östros. Visst skall en duktig ledare kunna inse sina begränsningar och omge sig med experter och rådgivare som är bättre lämpade men man måste väl ha någon form av baskompetens i alla fall? Eller…?

Är det helt enkelt så att inom “arbetarrörelsen” värderas solidaritet högre än kompetens, moral och ledarskap?!

Att S-och LO-medlemmarna bara nickar, sväljer och rättar in sig bakom sina ledare som en skock får är obegripligt – det skulle aldrig ske i näringslivet. En styrelseordförande som betett sig på det viset skulle få sparken helt enkelt. Och det borde Wanja och Mona också få!

Knappast fuskat mer än Mona - och sannerligen inte bortförklarat mer än Wanja!

Men misstolka mig inte. Jag är inte den typen som tycker att ledare på den nivån aldrig får göra fel. Jag tycker absolut inte man ska döma ut folk helt och hållet baserat på ett enda misstag . Tvärtom, alla förtjänar en andra chans för alla gör vi fel ibland. Men varken Wanja eller Mona tar ju ansvar för sina fel och brister - de nekar, mörkar och skyller ifrån sig. Wanja skyllde på allt möjligt innan hon till slut erkände att hon borde gjort annorlunda och Mona tar väl aldrig ansvar för sina egna tillkortakommanden? Nu senast talade hon ena dagen om att “hon har fullt förtroende för Wanja men är fortsatt kritisk till höga löner och stora bonusar” för att bara några dagar senare förtroenderaset och den stora tillbakagången för oppositionen på Wanjas agerande och sa att “Wanja har skadat vårt förtroende”. Tanken verkar aldrig slå henne att det är hennes egna uttalanden och ageranden som gör att väljarna tappar förtroende. För det var ju knappast “höga löner och stora bonusar” som var själva kärnfrågan i ifrågasättandet av Wanja, eller hur, och det borde kanske en blivande statsminsiterkandidat ha förstått? Att folk var mer kritiska till Wanjas hantering av frågan efter att “fadäsen” uppdagats – mer så än över själva bonusen…

Backades av Statsministern men avrättades ändå av media - ihärdigt påhejad av oppositionen!

Ett annat intressant fenomen är hur selektiva oppositionen är med sina fördömanden. Är det någon som minns Maria Borelius eller Ulrika Schenström? Hur många chanser fick de att rätta till sina misstag? Inte en enda och det var inte för att Reinfeldt är en tuff och hård jäkel som inte tillåter folk att göra fel – han backade dessa båda in i det längsta men mediedreven och oppositionen ville inte ge sig utan med mindre än att de fick sparken och hängdes ut till max.

 

Således kan man kanske dra slutsatsen att både solidaritet, etik och moral är högst relativa begrepp inom S-leden och att man sannerligen inte lever som man lär – eller lär som man lever för den delen! Snacka om dubbelmoral…

April Fool’s or pure evil?

Google IS evil...?

Everyone who knows me or who has followed the blog, know that I am no fan of Google’s and their joke on April 1st hasn’t exactly made me less suspicious over their “good intentions”. April Fool’s aside but I can’t help wonder if there is not a few ounces of truth in some of the ideas that are voiced by Google’s April fool’s pet: CADIE ?

There’s also a web article on the whole CADIE technology story available on their web site. Have a read and have a little think about some of the things described or envisioned (or simply “fibbed”?) in that article. It does seem like some poeple over there, at the Googleplex has given these things some serious thought… Or maybe their all just a bunch of Trekkies and Sci-Fi nerds. Who knows?! ;-)

Read more (svd.se)…

Pinsamt, Mona!

 Ja vad säger Ni? Ska man skratta eller gråta? Egentligen borde man inte ens skriva om det – utan satsa på att försöka tiga ihjäl eländet…

Medie-ho**ri...?

Personligen tycker jag att Mona nu har gått över gränsen. Det har hon eg. gjort för mycket, mycket länge sedan (i min bok) men det här tar nog priset. Det är inte bara plumpt och löjeväckande, utan rent utav osmakligt! Fattar faktiskt inte att RFSLs representant ställer upp på sådant här heller.

Vad menar jag då med osmakligt? Är jag själv ett gammalt smygkonservativt högerspöke som eg. är lite homofob innerst inne och tycker det är ganska äckligt när två tjejer kysser varandra? Nej, inte alls! Kärlek är vackert i alla former (inom lagliga gränser – så jag undanber mig kommentarer från Er som kommer dragande med gamla trötta tidelag-argument igen…) och att ge uttryck för sin kärlek är aldrig fult, fel eller osmakligt. Men det här är inte ett uttryck från en ömsesidig kärlek mellan två individer – det är rent och skärt medie-horeri (på ren svenska!) och ingenting annat. Och DET tycker jag är osmakligt!

Det är dessutom ganska oseriöst av RFSLs representant tycker jag… Jobbar inte den organisationen i tillräckligt hård motvind utan sådant här trams? Jag är rädd för att den här typen av agerande bara späder på  fördomar och homofobiska uppfattningar som att HBT-människor är översexuella, promiskuösa mäånnsikor som bara vill hångla på varenda samkönad individ de ser.

Och så kom det givetvis en kommentar som fladdrade förbi om att “sådant här skulle vi aldrig få se Reinfeldt göra”. Nej, just det. Jag förutsätter att vår Statsminsiter är lite mer seriös och tar den här frågan på för stort allvar för att göra den till ett löjligt media-jippo…

För övrigt anser jag det svagt av våra stora dagstidningar (DN och SvD) att inte lyfta fram det här Riksdagsbeslutet mer – detta ÄR en stor fråga! Vad jag lyckats hitta hittills är en liten notis i Svenskan och ingenting alls i DN. Skärpning!

April! April!

Håll till höger!

Jag älskar aprilskämt! Så jag kunde helt enkelt inte låta bli att samla ett par av årets favoriter här. Av någon anledning verkar SL på tapeten i år. De skämtar själva om något vi alla upplevt:

En person står på fel sida i rulltrappan när vi stressade storstadsbor skyndar till tåget.

Gick inte riktigt på den, faktiskt, men tycker det är askul att (det annars till synes ganska humorlösa) SL själva, på sin hemsida skojar till det lite. Det är inte bara “fritt fram” för dagstidningarna längre alltså!

Men apropå dagstidningar och SL, så hade DN en liten läsarundersökning idag, ang. SLs planer på att införa VIP-kort som garanterar sittplatser på tåg och bussar, till det blygsamma priset av 1,000 bagis i månaden. Nu är väl iofs snart månadskortet uppe i den nivån, så man borde om inte annat reagera på att det lät lite väl billigt – om man nu inte redan reagerade över hur 17 de skulle klara att garantera dessa “VIP-platser” utan att riskera upplopp bland morgontrötta  pendlare och allmän lynchning av “VIPpare” förstås…

Säker på att denna notis fick mer än en morgongrinig Sosse att sätta frukostkaffet i halsen! *hi, hi, hi*

Men vem vet, från och med nästa år kanske det är slutskämtat?! Och tänk inte på att bryta mot det nya EU-direktivet – för det kan stå Dig dyrt! ;-)

Ha en fortsatt rolig dag!

Tävling om platsen som Alliansens bästa valarbetare!

Man kan ju undra hur den kommer sluta? Tävlingen om att bli “Alliansens bästa valarbetare”. Jag bettade på Lars Ohly i höstas, sedan har Mona lett klungan under hela vintern men nu får hon alltså hård konkurrens av Wanja Lundby Wedin.

Som den elitist som Mona dock är, tvivlar jag på att hon släpper staffetpinnen någon längre tid – hon har ju faktiskt ringt från Chile och meddelat svenska folket att hon “har fullt förtroende för Wanja men är fortsatt kritisk till höga löner och stora bonusar”.

Hon har som vanligt inte förstått sakfrågan alltså…. *suck*

Alexandra Pascalidou – offer på heltid?

Jag fascineras av hur vissa medieprofiler lyckas “göra karriär” av att driva en enda fråga. Alexandra Pascalidou är ett lysande exempel på en person som nästan lyckats skapa en hel profession av att agera offer. Hon har blivit ett “offerproffs” helt enkelt! Jag kan inte låta bli att undra hur man egentligen mår, när man hela tiden går runt och betraktar sig själv som “offer”. Och då menar jag inte “hur dåligt måste man (anse sig) ha blivit behandlad och under hur lång tid” för att bli så bitter, utan snarare tvärtom – hur mycket sämre mår man inte av att ständigt gå runt och leta problem? Att hela tiden fokusera hela sin tillvaro på att leta upp exempel på oförätter? Fatta vilken otrolig mängd negativ energi som genereras av denna konstanta bitterhet! För att inte tala om hur mycket vettiga saker Alexandra skulle kunna åstadkomma om hon bara vände hälften av all denna negativa energi till något positivt och konstruktivt, istället för att bara gnälla. Vecka, efter vecka, efter vecka…

Som i dagens Metro där hon till och med lyckas göra den senaste veckans skandal, den s.k. Gruppsexhärvan, till ett invandrarproblem – eller snarare, med någon bakvänd slags logik vända det till en diskriminering mot “alla stackars invandrare” att mediedrevet för en gång skull inte dragit någon slags missriktad kulturparallell i det här fallet. Allvarligt talat, hur kan man så totalt uppgå i en offeridentitet? Och dessutom har hon lyckats gå upp i, och lever sig in i, situationen för “en stackars skör flicka”. Hur “den stackars sköra flickan” lyckats hamna i denna situation nämns dock, eller reflekteras det inte för en sekund över – för man har fullt upp med att rycka ut till försvar för de stackars offren! Men det är en helt annan fråga – för en annan blog, en annan dag.

Om jag vore invandrare, vilket jag nu inte är (men dock halva min släkt som härstmmar från Balkan – och som inte ser sig själva som offer), så skulle jag känna mig både kränkt och less på denna missriktade “försvarskampanj”, som Alexandra driver, vecka efter vecka i sin kolumn med mycket lite variation och sällan med  en positiv vinkling. Lätt för mig att säga, kanske, som är svensk? Javisst men jag har bott utomlands under studietiden och då utsatts för (tillsammans med resten av utbytesstudenterna och andra icke-kinesiska medborgare) diskriminering och rena förtals- och mobbingkampanjer p.g.a. att jag inte var kines.

Det är absolut inte samma sak – jag kunde ju när som helst ha ringt studievägledaren hemma i Sverige och begärt att få avbryta studierna med ingen större förlust än en termins extra studielån och ett halvårs försenad examen. Det går självklart inte att jämföra med många av våra invandrade medmänniskor som lever här i Sverige idag! Men jag vill ändå mena att jag troligen har en större förståelse än genomsnittssvensken som aldrig vare sig flytt eller flyttat. Jag har också växt upp i en del av Sverige som under 80- och 90-talen drogs med stora motsättningar mellan invandrare och det s.k. “Vitt Ariskt Motstånd” (a.k.a. VAM) och flera gånger varit vittne till, och äv. inblandad i, konfrontationer som tyvärr alltför ofta slutat med ren misshandel p.g.a. ett alltför passivt agerande från svensk polis eller medmänniskor. Jag har aldrig varit främmande för att försvara mig, mina vänner (de flesta med invandrarbakgrund under mina senare tonår) eller en total främling som attackerats utan anledning. Det jag vill få fram med det här, är att det inte handlar om att jag förespråkar en “blunda-strategi” eller att jag på något sätt negligerar problemen som finns - tvärtom! Jag har i det närmaste noll tolerans för den här sortens (diskriminerande) beteenden men jag har aldrig trott att man når någon som helst resultat genom att anta en passiv offerroll och gång på gång konstatera “hur orättvist livet är”. Visst, fan är livet orättvist – mot kvinnor, mot barn, mot utlänningar, mot bögar och f lator, mot gamla, mot män, mot muslimer i vissa delar av världen och mot kristna i andra delar. Poängen är att man måste göra ett aktivt val och helt enkelt bevisa, i både ord och handling, att “de” har fel. Att vi inte accepterar diskriminering!

Att bara klaga är inte ett bra sätt – det skapar bara mer misär, mer segregring och mer bitterhet. Att aktivt jobba för att ta bort “offerstämpeln” tror jag är det första, största och viktigaste steget till ett integrerat, harmoniskt och väl fungerande samhälle – för oss alla!

Ha en bra dag!

Little Miss Chatterbox

Never Blend In

Never Blend In...

For all of those, right-wing, Christian conservatives out there, I would like to recommend you to

go see the movie Milk. I am sure that most of you will find it obtrusive, disturbing or even offensive but that’s most likely because deep down inside, you know that you are wrong. To discriminate people because of sexual preference is to deny their right to love and to be loved. And love, between two consenting adults, is something beautiful and something that every person should be entitled to and have the right to experience, isn’t it? What gives you the right to put yourselves above them and deny them the the luxury of coming home to soemone at the end of a hard day and the  joy of falling asleep in the arms of their loved one?

 

I was very touched by this movie, because there is so much love in it. But there is also a lot of pain and suffering, caused by other people’s self righteousness, prejudice and narrow-mindedness that should never need to

be, if man could just learn to respect the fact that although created equal - we are all different!

 

We are all individuals with differnt backgrounds, different hopes and dreams and different ways lifestyles and what harm can it do that two men, or two women, express their love for each other? What harm can they do  you, simply by loving each other? How can that threaten you and your definition of “family” or “matrimony”? Why can you not accept that they have chosen a different way of life than you and that that way of life has nothing, what so ever, to do with you and it will never affect your lives in the slightest!? Wake up!

And stop hating, for no other reason than hate itself. Start living by and obiding, those “Christian values” that you so often refer to, yourselves-  for a change!

Sossarnas rädsla för konkurrens

Tänk att (S) är så desperata i sin rädsla att förlora monopolet på den s.k. välfärden (och därmed makten över “Folkhemmet” och svenska folket) så att de är beredda att ta till vilka medel som helst. Den skräckpropaganda de bedriver i frågan om Apoteksmonopolet (tillika “Spelmonopolet” och “Vinmonopolet” – norrmännen är iaf ärliga nog att kalla det för vad det är och inget annat) är inte bara felaktig och ogrundad utan den är dessutom urbota korkad. Så till den milda grad korkad att jag i ärlighetens namn inte är särskilt orolig för att någon större andel av vår befolkning kommer gå på detta bakvända resonemang…

Man hävdar gång efter annan att en avreglering av Apoteksmonopolet bara skulle vara till nackdel för konsumenterna av två huvudorsaker:

1. “Kapitalistiska intressen med enda mål att maximera sina egna vinster kommer att kontrollera denna viktiga marknad med resultat att konsumenten helt kommer sakna pris- och kvalitetskontroll”

Och hur tänkte de nu, våra vänner på vän(S)terkanten?! Är det inte allmänt känt och vedertaget att konkurrens bidrar till en hälsosam pris- och produktmix som i de allra flesta fall, då marknaden är öppen och okontrollerad, faktiskt verkar till konsumentens fördel? “Utbud” och “Efterfrågan” fungerar nämligen så att om utbudet är större än efterfrågan, så sjunker priset då leverantörerna måste kämpa för sina marknadsandelar (d.v.s. sin kundkrets) eftersom de flesta väljer att köpa den produkt som erbjuds till lägst pris för samma kvalitet eller egenskap. Dock sker detta enbart då marknaden är fri och det finns flera leverantörer som tillåts konkurrera - vilket de inte tillåts göra med en enda statligt ägd leverantör (som dessutom också har lönsamhetskrav…. Det är fktiskt ett AB idag!): APOTEKET

2. “ Tillgängligheten kommer att minska och glesbygden stå helt utan service”

Varför då? Så länge det finns efterfrågan på att kunna köpa/hämta ut mediciner så kommer det att finnas företag som kommer att vilja etablera tjänster för att fylla det behovet – om de bara får tillstånd! Det finns ett antal möjliga scenarion som man skulle kunna tänka sig och som faktiskt skulle öka tillgängligheten, för att inte tala om öppethållningstiderna som idag är under all kritik: 9-18 mån-fre i de flesta fall. En utlämningsservice, liknande den som Systembolaget har, via matbutiker eller andra serviceställen är bara ett alternativ (finns idag dessutom redan 890 stycken). Så har posten löst det även i storstäderna. Kompetens och medicinskt kunnande är ett problem med det scenariot men är det inte eg. läkarens ansvar att se till att relevant information ges patienten och bifogas på etiketten i alla fall?  Och som sagt, vi gör det redan idag så det finns inget som talar emot att vi kommer göra det även imorgon.

Sveriges priser ligger idag ca 5-10% högre än snittet i Europa (på originalläkemedel), betalar förhållandevis höga priser till tillverkarna och har färre apotek. 

Norge har fått 60% fler apotek – även ökad tillgänglighet i glesbygden!

Och självklart är det inte helt enkelt att avreglera den här typen av verksamheter. Man kan inte “bara privatisera” och tro att marknaden skall hantera alla problem by default. Men det är det ju för Guds skull ingen som tänker göra heller. De enda som verkar tro att det är så man gör, är ju (S) och de andra kommunisterna. Vi har ju sett hur bra det gick när de “avreglerade”  järnvägen till exempel (2001, S-ledd regering) … Man kan inte göra en sådan här sak “halvt om halvt” utan man måste gå igenom och analysera och planera grundligt och det är precis vad regeringen gör. Läs själv remissen vet jag! 

Varför envisas (S) alltid med att fokusera på de 10% som skulle kunna bli ett problem, istället för de 90% som har en massa möjligheter och fördelar? Varför tycks man så besatt av att bevara en mängd kostsamma statliga monopol, istället för att främja en marknadssituation där lönsamma företag kan bära sina egna kostnader, utan statliga subventioner och statliga intressen som styr (ofta skilda från konsumenternas intressen) och där nya verksamheter och arbetstillfällen stimuleras?

Det enda svaret jag kan komma fram till är att (S) vill behålla sitt monopol på välfärdsstaten och är livrädda att folket skall börja genomskåda det s.k. Folkhemmet och “Arbetarrörelsen”  och börja se den för vad den är – en maktfullkomlig, elitistisk och hierarkisk samling som är otroligt beroende av att cementera klassamhället för att kunna rättfärdiga sin existens som “den svages främste försvarare”.

Huvva!

Rgeringen sviker inte sina väljare!

Så har det då äntligen kommit: Beskedet om att GM “sviker” SAAB och regeringen “sviker” väljarna. Eller var det “arbetarna”? Eller är det kanske så att det är Mona och S-regeringen osm svikit bilindustrin under decennier, så till den milda grad att den nu totalt imploderat?

Nej, det är varken eller och det finns ingen som helst mening med att hålla på och kasta skit fram och tillbaka heller. Mona sitter i morgon-TV och förklarar (dock utan någon större inspiration eller övertygelse verkar det som) att hon är “förvånad över att regeringen inte ens vill försöka rädda SAAB (och eg. hela den svenska industrin när allt kommer omkring)” men faktum är att det största sveket mot såväl SAAB-anställda (det är nämligen bara den Röd-Gröna alliansen som fortfarande talar om “Arbetare” och tycks fast beslutna att cementera klassamhället för all tid och evighet) som egna väljare och skattebetalare (läs: medborgare) i övrigt, vore faktsikt att rakt av stjäla(för det vore inget annat än stöld) 5 MILJARDER kronor ur statskassan och spola ner dem i en toalett i Trollhättan. För det är vad det handlar om!

Hur skulle man kunna tro att 5 miljarder på ett och ett halvt år, skulle kunna vända en trend som suttit i sedan femtiotalet? Let’s face it! SAAB har aldrig varit lönsamt – Wallenberg har inte lyckats vända den trenden. Scania gav upp på 90-talet. Och GM har nästan knäckt sig själva och Ford genom att försöka. Så är det inte dags att minimera (samhällets) förluster helt enkelt och avbryta denna långa, utdragna konstgjorda andning en gång för alla och istället satsa de pengarna på att stimulera andra delar av industrin och företagsklimatet, så att SAAB-anställda snabbare kan hitta något vettigt (läs: långsiktigt gångbart) att syssla med istället?

Tack och lov att det finns de som förstår arbetsmarknadspolitik och ekonomi bra mycket bättre än Mona och Lars Ohly!