Inom dessa av bidrag nedtystade system försiggår grova kränkningar av våra mänskliga rättigheter mot människor som av olika anledningar är hemlösa och fråntagits alla möjligheter till ett någorlunda fungerande och värdigt liv.

Det medför i sin förlängning också en omöjlighet för dessa individer att anpassa sig till de normer systemen kräver för att återfå sin värdighet och sina rättigheter.

De regler som gäller inom dessa är skrivna eller muntligt uttalade av och för människor med helt andra livsvillkor och förutsättningar, dessutom av personer helt utan förståelse om hur verkligheten ser ut för många av våra invånare.

Hur kan vi kräva av hemlösa människor att följa olika regler, då inte samma grundläggande rättigheter ges som övrig befolkning har för att möjliggöra detta?

Ett tryggt hem måste väl ändå vara grunden för människor att överhuvudtaget ha någon som helst möjlighet till ett ”normalt” liv, när över nio miljoner människor i vårt land behöver det.

Utifrån det måste självklart också ett eventuellt sjukdomsanpassat och/eller ekonomiska stöd finnas för att behålla det, för de som vill och behöver det.

I lugnet av ett tryggt hem behålls en viss värdighet hos människor, genom känslan av samhällstillhörigheten och möjligheten till ett privatliv.

Men för att samhällets “regelryttare” och moralister ska kunna fortsätta känna sin egen “förträfflighet” och kunna visa sin “godhet”, verkar människor behöva kvarhållas i detta tillstånd, i alla fall om vi tittar på hur utvecklingen sett och ser ut.

För att kvarhålla människor i detta tillstånd skapas en massa arbetstillfällen för redan etablerade människor i kortsiktiga och i grunden verkningslösa hemlösaprojekt. Detta görs på bekostnad av hemlösa människor och deras mänskliga rättigheter. Men vår tids krav på vetenskaplig evidensbasering verkar inte alltid gälla våra rättigheter.

Detta är en värderingsfråga utanför den så kallade kontrollerade vetenskapen! Kontrollerad vetenskap kan inte ha med värdegrundsfrågor att göra. Värdegrunden ska grundlägga kontrollerad vetenskap, inte tvärtom!

Hemlösa människor är precis som alla andra individer. Somliga med behov av specifikt stöd anpassat efter individens personliga historia och problem, andra inte.

Men det våra politiker, tjänstemän, frivilligorganisationer och andra aktörer gör, är att försöka skapa ”speciellt anpassade” arbetsplatser, metoder och ”boenden” för hemlösa. Som om de vore en egen art (grupp).

I dessa hemlösasystem vill man varken se eller tala om de strukturella bristerna, utan istället gömmer de sig bakom etiketten hemlöshet. Där man med generella åtgärder försöker hitta en lösning för individer som är lika olika varandra som dag och natt.

Detta leder i sin förlängning till ett systematiskt icke-lösande av frågan och så fortsätter det hela om och om och om igen. Och då satsar vi ännu mer på att lösa ett problem med generaliserade system som systematiskt undviker att hjälpa individen och det blir därmed en självunderhållande mekanism. Vilket då i sin tur blir till ett skuldbeläggande av den hemlöse som alltså kan skylla sig själv.

Detta pågår medan vi som är i systemen är så “goda” och “hjälpsamma” att vi betalar skatt och ger någon gåva i en bössa för att avlöna alla dessa ”problemorienterade social/frivilligproffs”, där en massa uppsökare kan erbjuda hemlösa människor en bulle eller en plats på ett härbärge för 20 000- 30 000 skattekronor i månaden.

Rolf Nilsson
Ordf. Föreningen Stockholms hemlösa
Tel: 0736-76 42 86

Att någon skulle ha hävdat att det är ett egenvärde i att ha politiska val låter skumt, det är det väl ingen som påstår. Däremot är det ett egenvärde i att ha ett system där folk inte bestjäls av staten och misshandlas av polisen för att de uttrycker åsikter som Partiet ogillar, det är ett egenvärde i att inte bögar misshandlas för att de har sex, att staten inte misshandlar och mördar människor som begått brott (innehav av ett gram cannabis och liknande hemska brott) et c.

Mycket trevligt att Singapore inte har tuggummi på gatorna dock.

Detta är ett inte solklart förhållningssätt.

Och det är definitivt en falsk motsättning att välja mellan hemlöshet och diktatur.

33 är föresten enligt min strikt personliga åsikt den allra bästa av åldrar. Jag förbehåller mig dock rätten att ändra mig i just denna fråga vad tiden lider. ;-)

Jag är nämligen inte bara karriärist och kapitalist – jag är perfektionist också! Trots mina ringa 33… ;)

Annars, som sagt — genialt.

Hela “blogen” är genial, från skrivfelet i bloggnamnet till “career focused” och “absolutely adore a good wine” i presentationen.

Ibland kan man kanske tycka att det ohöljda föraktet breder ut sig på den subtila satirens bekostnad, t ex i stycken som:

“Försök att inse att allt inte bara är svart eller vitt!

Vi måste sluta att vara så förbaskat naiva i det här landet och så snabba att avgöra vad som är ”rätt” och vad som är ”fel”! Det är hög tid att kliva av den höga hästen…”

Man jag förstår att det kan vara svårt att hålla sig ibland.